Varför är det ALLTID så att det är sötsuget som är herre över mig istället för att det är jag som är herre över sötsuget?

Här gå jag omkring och tror att jag är hur duktig som helst för att i nästa sekund inse att jag har fallit dit....Igen!



Men trots allt lever man ju bara en gång, och varför känna sig usel när man kan känna sig så bra!