Såhär på fredagskvällen.
Då tar jag hand om händer och fötter.
Det finns inget ord som kan beskriva hur länge sen det var.
Med sån här lyxmanikyr och lyxpedikyr.
Bedrövligt att behöva säga det.
Men det är sant.
Idag fick mina onda fötter nog och ville ha sin beskärda del av uppmärksamheten.
Jag är ju trots allt tvungen att använda dem i sisådär en livstid ännu.
Faktiskt.
Men ikväll är det bara vi.
Jag och mina fötter.
Och händer.
Ha de!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar